Blödig...



Har börjat se Greys igen efter flera säsonger.....Känns bra att ta upp det igen för det är ju en bra serie. Men jag sitter med gråten i halsen typ hela tiden...För än det ena än det andra. Har upptäckt att jag jämt är så numera....Gråter och sväljer undan gråten. Det kan vara något jag läser eller ser på TV...Sorgligt eller lyckligt eller romantiskt.

Ibland är det rentav jobbigt att vara så jäkla gråtig hela tiden men i det stora hela känns det bra. Jag hade ganska många år då jag aldrig grät....Alldeles torrlagd var jag. Det var nästan jobbigare.

Det enda jobbiga egentligen med detta eviga gråtande är att jag blir så kramig och har ingen att krama...Grabbarna hade väl lagt benen på ryggen om jag hade velat kramas jämt och ständigt ;) Fast de har inget emot att krama sin gamla mamma ibland ;)

Tur jag får kramas med min älskling lite då och då i alla fall..=)



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback