Och jag bara fortsätter....
Jag formligen älskar att måla tavlor och utvecklas hela tiden och lär mig nya metoder.... Känner mig oftast genuint lycklig när jag håller på.... Här är senaste alstren....
Nu är det jag igen.....
Saknar i vanlig ordning bloggen men har nog världshistoriens tråkigaste liv eller, nja..... kanske händer det en del men som kanske inte ska stå på pränt. Har ett nytt bloggnamn på lut om jag skulle vilja vara öppen i alla fall :)
Jag har ju börjat måla tavlor och jag fullkomligt älskar det...... Här kommer några nya alster.
Ha det bäst fina.....
Varit lite kreativ i det senaste.....
Lite bilder från veckan.....
Hej.... :)
Kikar in en liten sväng för att tala om att jag ännu inte bloggar nån annanstans även om jag ibland känner suget.... Åh, vad jag vill ha lugnet tillbaka i kroppen.
Längtar som en tok till nästa helg då jag o min stora kärlek ska ha en helg i Stockholm <3
Vi ska bl.a. se Laleh som han fick i julklapp av sina döttrar och därmed jag också ju <3... En natt ska vi bo hos hans ena dotter och resten av tiden ska vi gotta oss på hotell..... Gissa om jag ska gå o gå o gå.... Vill se ALLT i Sthlm.
För övrigt är det idag SJU år sedan denna bloggen startade :)
Nu är det jul igen...
Kikar in en vända..... Önskar er en god o fin jul ni som tittar hit då o då <3
Jag själv väntar långväga besök... Min kärlek kommer till mig i morgon och stannar en vecka.... Tycker jag ska bli mysigt. Själva julafton har vi helt för oss själv då mina barn i år firar med sin pappa.
Nåväl.... Ha nu en riktigt mysig jul
Bara jag :)
Saknar verkligen bloggen och vad den en gång betydde för mig.... Hoppas att jag nån gång igen hittar lugnet i mig själv där jag kan ta mig tid till det igen.... Detsamma gäller kommentarer i andra bloggar.... Har inte tålamod till det utan känner mig bara stressad :( Sorry för det.....
Har starka funderingar på att starta en öppen blogg och har kommit på ett bloggnamn men inte startat den.... Den dagen den sorgen antar jag ;)
Kan ju passa på att berätta att resorna norrut till min kärlek fortsätter och det är oerhört drygt.... Vissa veckor går det bra att vara själv, andra är det pest. Grabbarna bus bor hos mig på heltid nu och det ser inte ut som det finns nån lösning i det närmsta.
Pussokram till er som fortfarande tittar in <3
Bilder....
Mitt liv
Har nästan uteslutande bestått av kamp... Jag tror inte att livet egentligen var ämnat åt mig.. Nu orkar jag inte kämpa mer.....
Bara bilder :)
Bah....
Vill blogga om så mycket men hjärnan kan inte samla sig.... Det finns alldeles för mycket där inne och jag kan inte sortera. Sover som en kratta på nätterna / morgnarna och ligger och tänker på all skit så jag får ont i magen. Jaja.... Jag återkommer väl när jag samlat tankarna om nu nån bryr sig....
Puss....
Kul att se...
...att några fortfarande kikar in här <3
Har fortfarande inte så himlans mycket att blogga om men vill på nåt vis inte sluta helt..... Har dock haft problem med bloggen som inte funkat som den ska. Men efter mail till Blogg esse fick jag vetskap om att det var för att jag använder IE.... Jäkla trams... Ska väl funka till alla webläsare??!!
Jag e i alla fall vanemänniska och tänker då inte överge IE vad någon än säger. Men jag kan gubevars använda Firefox när jag bloggar ;)
Testinlägg
Hej
Tänkte bara kika in och säga hej... Saknar bloggen men har fortfarande inte så mycket bra att säga... Fast sönernas liv verkar så smått fixa sig fast det tar sån tid. Min dotter har äntligen blivit sambo med sin pojkvän och fått jobb :) Bara jag kvar då ;)
Hoppas allt e bra ute i världen...
Skulle ju inte.....
Nä, inte är det meningen att jag ska blogga mer här men kände ett litet fåningt tvång just nu.....
Idag är det ju trots allt hela 6 år sedan jag skrev första inlägget i bloggen....... Och uj, vad mycket vatten det runnit under broarna sen dess ;)
Saknar bloggen men känner inte att det finns så mycket att blogga om förutom gnäll... Men vi kanske ses.
Over and out.....
Kanske är det slutbloggat i Amittilivet-bloggen......
Ska ta en funderare.... Tycker inte det ger ett jäkla dugg längre.
PuSsOkrAm
Läst eller hört...
Tydligen är det ganska vanligt att man fastnar i samma tankebanor om man vaknar på natten. Man ältar samma bekymmer om o om igen utan att komma till en lösning. Jag vet inte var jag läste eller hörde det men det var bara nån dag sen.
Gissa om jag kände igen mig.... Oftast när jag vaknar runt fem på morgonen och försöker somna om kryper små bekymmer in i hjärnan och blir döstora... Det går inte att släppa och hur jag än försöker tänka på annat går det inte....
Jag tycker det är jobbigt för de där små bekymren som blir "stora problem" följer med dagen efter och sitter som en oro i magen..... Undrar varför människan fungerar så?
Aldrig har jag i alla fall lyckats lösa några problem genom att älta.... Jäkla hjärna till att vara konstig ;)
Nån som har samma erfarenhet? Nån som läst samma som jag och minns var?
Trött på mänskligheten...
Tänk att man kan ta sig ett par minuters tid och läsa några inlägg i en blogg och sen utefter det döma personen!!!
Sånt gör mig så trött och less på den mänskliga rasen.... Tack och lov har jag varit förskonad från det nästan helt. Men då och då dyker det in nån som gärna vill döma...
Tänk att vara så förträfflig att ens eget sätt att leva/vara är det enda rätta!!
Nä... Gör om gör rätt.
Allt skriver man inte ut i en blogg... Inte ens jag med allt mitt gnäll.
Ha en bra kväll....
Ledig...
Jag har jobbat hela helgen så idag är jag ledig..... Känns så skönt att bara skrota omkring i mjukiskläder utan några måsten.
Fast denna veckan är ju en av mina bästa i schemaraden.... Jobbar tisdag och torsdag och i övrigt ledig... Dessutom far jag norrut på torsdag :)
Men inte händer det speciellt mycket att berätta så det blir ett kort inlägg... Ha det.
Egentligen.....
...... är det ganska hemskt när man känner att döden hade varit lika med lugn o ro :(
......
Dålig dag....
Känner mig deppig idag.... Ja, nu igen ;)
Vill bara gråta..... Egentligen har inget hänt utan det är bara en sån där jobbig känsla. Men deppet gör ju att man tänker en massa på allt skit.
Jag har alltid vågat hoppa på förändringar men nu känner jag hur jag hela tiden tvekar.... Det är än det ena, än det andra.... Idag blev jag helt plötsligt skräckslagen vid tanken på att behöva börja på nytt jobb och innan har det ju varit barnen.
Undrar om det helt enkelt är så att jag har svårt för att unna mig själv lycka??
Jag känner mig som en belastning....
Lundbesök.....
Har varit iväg en sväng idag med min stora son.
Det var ett studiebesök hos
som förhoppningsvis ska leda fram till ett jobb.... Jag har läst en del om dem och de är tydligen duktiga att hitta praktikplatser som leder till jobb just för människor med hans funktionshinder.....
Det var trevligt att fara iväg en stund med honom och vi fick pratat en del.... Han har mycket tankar och funderingar den grabben och han har riktigt finurliga tankar emellanåt :)
Bra att slita honom från datorn lite då och då för att kunna ta del av hans tankar.....
Uppdaterat: Kvittar vad jag än gör så blir det ett så stort mellanrum bara för att länken är där. Gillar inte riktigt vissa saker i nya bloggverktyget.... Tänkte bara om ni undrar över hoppet ;)
Lite så......
Trött....
Ja, jag e hiskeligt trött på mitt ständigt dåliga samvete över mina barn..... Vet ni att jag kan känna sån infernalisk skuld över att jag satt dem till denna världen och att de ska behöva ha det så dåligt ställt och inga jobb mm. Det är detta dåliga samvete som gör att jag är om mig och kring mig med allt som rör dem... Fast jag vet att de måste fixa själv.... Nåväl, till viss del behöver stora grabben hjälp men jag tror han hade fixat det om inte jag legat steget före....
Är det verkligen sunt att känna som jag??
Jag är verkligen såååå nära att flytta uppåt i det närmsta men så bromsas jag av tankarna på hur det ska gå.... Hur ska jag /de klara oss utan varandra..... De har alltid varit mitt allt och fast jag e dötrött på allt med dem så e jag deras mamma.....
Alltså, de är 19, 21 och 24 år gamla varav äldsta inte ens bor hemma..... Grabbarna har en pappa de kan bo hos och de har desutom egna rum där.... Varför känner jag som jag gör....
Gör jag fel om jag flyttar???
Fan.....
Jag känner ju att jag hade kunnat få ett annat lugn i mig om jag flyttar.... Att inte behöva oroa mig för allt som jag gjort senaste typ 20 åren..... Jo, säkert finna annat att oroa sig för men jag tror inte så mycket som det varit och är.... Jag vill ha det där inre lugnet.... Och till viss del känner jag av det när jag e hos N en längre period.... Så det finns
Passar mig bra....
God fortsättning....
....på det nya året, önskar jag till er som ännu kikar in hit :)
Själv är jag kvar i norr och har det bra... Börjar dock känna av en viss panikkänsla inför hemresan på söndag.... Urk.
Har haft en fin vecka här och nyåret firades in i all tvåsamhet och vi hade en riktigt mysig kväll med god mat.....
Jag saknar mina barn när jag är här men känner att de behöver mig inte lika mycket nu som förr så på hemmaplan består min tid mest av ensamheten med mig själv och enstaka stunder med barnen..... Vill inget mer just nu än få ordning på grabbarnas liv och sen flytta hit..... Må det bli så inom det närmsta.
Barnen kommer ju att få se mig ändå då och då... Tågen går ju liksom på båda hållen ;)
Nu sitter jag här och väntar... Mannen i mitt liv jobbar ikväll och jag längtar till han kommer hem.
Ni kanske trodde....
Och julen har jag också överlevt trots att jag knappt inga julklappar kunde köpa..... Var med mina pojkar hos mamma och där var lite fler syskon o syskonbarn så det var fullt hus. Lilla jag som mest e ensam blev så trött i huvudet av allt surr men trevligt var det :)
Och fast jag inte varit snäll så fick jag en liten julklapp av mamma och hennes man.... (har så klart fått nåt av finaste N också)
I det stora hela en bra jul.... Fast jag måste erkänna att jag känner mig fjuttig som inte kan ge mina barn finare klappar....
Idag ska de till sin pappa och jag ska börja packa.... I morgon bär det norrut och denna gången stannar jag 9 dagar..... Så skönt.
Två dagar...
Får väl se om vi bara har två dagar kvar att leva eller om det bara e snack ;) Jag tror egentligen inte på att jorden ska gå under den 21/12 2012 men en pytteliten del av mig e ändå lite nojjig... Tänk om liksom :) Haha...
Men om vi överlever övermorgon har vi snart julaftonen här..... Själv ska det jobbas hela helgen innan jul och det är väl okej men känns lite stressigt. Har ett par små saker att fixa men hinner jag inte så hinner jag inte.
Hoppas så att jag kan komma på nåt jättebilligt så jag kan köpa nån julklapp i alla fall... Till mina fina barn. Får väl se helt enkelt.
Annars längtar jag så klart efter nästa torsdag för då bär det norrut för mer än en veckas semester med min N..... Åååh, vad skönt det ska bli. Tror att jag är mycket nära flytt nu om jag får spekulera..... :)
Nåväl... Ha det bäst fina ni
Osynlig...
Jobbig känsla som kryper inpå ibland....
Känns som jag inte syns alls :/
Inte för någon.....
Visst e det lite patetiskt att känna så
Men livet går trots allt vidare....
Och om nån dag eller så syns jag igen ;)
