~A mitt i livet~

I går kväll då jag gick och la mig trodde jag att jag skulle dö i natt =O
Jo, det är sant......
Så fort jag får en ny känsla i kroppen så inbillar hjärnan sig att "Nu.... Denna gången är det hjärtat". Detta är ångestens ansikte...... Jag får nog leva i evighet med det..... Jag är bara så glad att det numera bara yttrar sig som en oro och att jag ändå kan somna.... Förr om åren fick jag alltid stora attacker när jag skulle sova.
Jag var ju oerhört trött igår.... Det var så det sökte mig. Kändes mycket obehagligt. Till saken hör att jag ibland inte kan låta bli att läsa om hur kvinnliga hjärtinfarkter yttrar sig och det har jag då fått reda på att en oerhörd trötthet kan vara just det =O. Så klart fick jag då också känningar i vänster arm och det vet ju alla att det är ett tecken ;) Fast jag har också lärt mig att varje gång jag blir orolig så sätter det sig just i vänster arm som domningar och smärta......
Nåväl.... Jag brukar oftast låta bli att läsa om hjärtinfarkter just för att det är min svaga punkt =)

Gissa om det kändes gott att vakna i morse...... Jaaaa, jag lever =)