Emellanåt....

.....existerar inte jag



 Sen blir det permanent.


Too much....

Jag tror att vågskålarna väger alldeles för ojämt..... Det är för överfullt i den negativa för att det positiva ska kunna väga över..... Det är liksom kört.....
Jag håller på att kraschlanda och har ingen fallskärm :(
Tror jag ska sluta skriva här






Jag vill ha frid

So in love with you....

Så var man hemkommen från älskade N igen..... Sad, sad :(
Fasiken vad jag hoppas det snart blir annorlunda.....

Positivt med att komma hem är att våren kommit en bit längre här och att jag har lägenheten för mig själv veckan ut.... Jag älskar mina grabbar men de är oerhört påfrestande så att få rå sig helt själv är faktiskt himmelriket :)

Annars inget kul....

Stumpan min...

Idag har jag varit mamma i 23 år :)
Grattis till min älskade flicka.....


<3






Alltså....



Jag trycker in mig här på bloggen flera gånger om dagen..... Känner för att skriva nåt men näääh, klickar på logga ut istället.....

Känns som jag har ett behov av att gnälla och klaga här inne.... För att få det ur mig. Men samtidigt känns det urjobbigt med allt gnäll för att det nu för tiden finns folk jag känner som läser här. Jag vill ju inte vara hon den där gnälliga..... Så nu har jag inget att skriva :(

Min hjärna har liksom dränerats... Funkar inte som den ska längre :/
Hur kan det bli så??? Tidig demens eller "bara" ren stress?? Hursom är det urjobbigt.

Hörs....