~A mitt i livet~

Det värsta som hände oss var egentligen i december 2006..... men det präglade hela 2007 och kommer säkert att fortsätta in på nästa år. Det är inget jag vill gå närmare in på än att det hände dottern något mycket traumatiskt och det var fruktansvärt..... Hon har nu fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom och kanske börjar det bli ljusare. Det var i alla fall mycket turer med detta i början av det nya året och det tog både känslomässigt och ekonomiskt på oss.....
Tiden gick sin gilla gång och saker och ting var både upp och ner...... Sen kom nästa smäll på käften. Vi fick i maj strömmen avstängd..... Där var det sagt=O. Vi hade ingen som helst möjlighet att betala tillbaka allt utan hade behövt betala av det men hade aldrig hunnit det innan vintern så allt var bara kaos...... Ja, vi är oerhört slarviga med ekonomin och har haft på avbetalning tidigare men ej klarat det..... Mycket pga. extrakostnader i dec-jan. Hela denna sommar har vi väl levt i kaos.... Jag tror aldrig jag har gråtit så mycket i hela mitt liv som jag gjort denna sommar..... Tänk er själv.... Fem månader utan el=(. Barnen var verkligen fantastiska....... Att de överhuvuttaget orkade med denna tiden. När vi började närma oss hösten fick jag ju göra något åt min handlingsförlamning jag hamnat i...... Jag måste ju lösa situationen. Jag började ringa runt till hyresvärdar men inget ledigt fanns. Det gick så långt att jag fick anmäla mig själv till socialen.... För barnen kunde väl inte bo i ett iskallt hus heller. Men vad sjutton finns de till för??? Inte är det för att hjälpa i alla fall....... Jag fick noll och ingen hjälp, trots att det började bli riktigt kallt i huset.
Men en dag ringde en ängel....... De hade en ledig lägenhet som egentligen inte är till uthyrning, men de ville hjälpa någon och denna någon råkade vara jag..... Ni anar inte hur detta kändes..... Jag var totalt ärlig från första början om våra skulder och ändå var de beredda att satsa på oss!!!! De tyckte att det kändes rätt.... Bara genom att tala med mig i telefon. När vi var och tittade på lägenheten sa jag också till dem att det var oerhört bråttom då elen var stängd..... Fortfarande ville de ha oss.... Alltså, är dessa männniskor på riktigt?
Vi fick börja flytta in redan veckan efter..... Tack och lov för det för då var temperaturen i huset nere på åtta grader och vi sov fullt påklädda........
Vilken underbar känsla det var med värme och ljus....... Fy vad vi är bortskämda i sverige. Alla borde någon gång känna på det för att uppskatta det vi har......
Jag tror att mina barn är utrustade med en styrka som inte många barn har i sverige idag...... De har verkligen levt på botten men sakta håller vi på att ta oss upp därifrån.
Hela denna historian är fruktansvärt pinsam för mig...... Vuxna människan som inte klarar av sin egen ekonomi. Jag har tyvärr varit för stolt för att söka hjälp tidigare... Men jag behöver ju det.
Hösten och vintern har väl varit något lättare men det har varit tungt ekonomiskt då vi varit tvungna att betala dubbla hyror..... tack och lov är det sista nu.
Nu ser jag fram emot 2008 med tillförsikt.... Vågar inte hoppas för mycket men jag vill att det blir ett fint år. Dottern börjar sakta bli bättre och hon har en underbar pojkvän, sönerna ja..... Diagnoser väntar och jag känner att stora killen börjar mogna till sig. På bara en vecka nu har han blivit mer tonåring och känns mognare så hoppet finns där=) För min egen del önskar jag att jag fick kraft till en alldeles speciell grej men jag tror inte det kommer att hända under det närmsta året....... Jag vill bli singel......... Där var det också sagt. Vet ni hur det känns att få ta hand om precis ALLT själv???? Jag fick ingen hjälp överhuvudtaget att fixa vår situation. Men sen går det bra att skryta om vår fina våning och ta äran åt sig..... Jävla gubbstrutt. Trött är jag på han. Men det får nog bli en senare fråga. Först måste vi försöka lösa våra ekonomiska förehavanden.
Det var mitt skitår i stora drag........ GOTT NYTT ÅR=)