~A mitt i livet~

Jaha.... Där försvann nästa son =O. Han stack till en kompis och ska sova där, så nu är här ännu tommare....... Jag stod vid köksfönstret nyss och skulle vinka till honom och började tänka på mitt behov av att faktiskt vinka varje gång de far hemifrån..... Jag vet inte varför men jag måste stå kvar tills jag inte ser dem mer och det kan ju tyckas lite märkligt när de är så pass stora..... Det känns hemskt i mig de gånger jag stressat med annat och glömt bort att vinka. Fast jag vet ju att det inte gör dem något utan det är ju för min egen skull =). Ja, jag har aldrig sagt annat än att jag är konstig ;)