Blablabla...

Allt känns åt he**ete...... Ja, jag måste vara rent tappad. Känns som jag är världens minst värda människa. Ja, jag talar (skriver) i gåtor men det är så det måste vara...
Något fel på mig måste det ju vara eftersom jag gör allt jobbet och andra tar åt sig äran.... Jag vet ärligt inte var jag ska bli av!!!

Kan inte säga för mycket men i ett läge har en av min yngsta sons lärare (som för övrigt alltid varit mycket kränkande mot mig) sagt att det var de som tog initiativ till sonens utredning men att jag sagt nej... Bara det att han började i denna skolan två år efter han fick sin diagnos!!!! Det är mer hon sagt som är rena lögner och sagt inför andra.... Jag är så upprörd att jag knappt vet var jag ska bli av... var i helsingland vänder man sig??? Han går inte längre kvar i skolan på grund av bl.a. henne.

Är just nu väldigt folkskygg, vilket ofta inträffar när det blir för mycket för mig och just nu hopar sig allt... Har massor av telefonsamtal att ta itu med på måndag...Gaaah.

Nåt jobb tycks jag inte heller få och vad skulle det hjälpa egentligen??? Har ju ändå inte råd att flytta :(

Ja...Jäkligt neggo idag... Tur jag vet att det snart väöder igen... Är bara urjobbigt när man är mitt uppe i skiten.

Puss på er

Kommentarer
Postat av: Ann Catrine

Som du själv skriver,

- det vänder.

Men det hjälper inte för tillfället!

Försök att inte vara så hård med dig själv,

fast pissmänniskor som ljuger och drar elände

med sig!!

Och skulle du få jobb kanske du kan få hjälp

med flyttkostnader, bl a har ju AF något bidrag

att söka.

Hoppas allt löser sig snarast!!

Och som sagt,

- var inte så hård mot dig själv!

Du är bara en människa du också,

med fel och brister som oss alla,

men även med massor av positiva egenskaper!!!



Kram!

Postat av: Åsa

Det verkar vara en riktig sörja du hamnat i...

Alla styrkekramar i världen sänder jag till dej!!

2011-10-08 @ 22:21:45
URL: http://asassecondtime.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback