Samvetet....
Jag måste få skriva av mig och hoppas det verkar begripligt......
Emellanåt kokar min hjärna nästan över och det är jättejobbigt att sortera upp tankarna... Det leder till att jag tar enklaste utvägen: Blockerar hjärnan och "skiter" i det..... Det leder ju till att saker blir ännu värre men jag hittar ingen väg ut.
Kan inte sortera allt jag måste göra....Varken till grabbarna eller mig själv... Fan, jag ska ju söka jobb...
Oftast handlar det så klart om grabbarna..... Åh, vad det helt plötsligt kan poppa upp tankar om vad som måste göras och ofta händer det om jag råkar vakna på natten... Gissa om det är lätt att somna om?
Sen till mitt samvete... Jag vill kunna släppa grabbarna och låta dem sköta saker själv som jag fick göra när jag var 18 eller 19 år... Men näää, då ska samvetet titta in. Det är ju jag som fött dem till denna hårda värld... De bad väl inte om att få funktionshinder...O.s.v. i all oändlighet..... Så klart att jag måste fixa... Fan vad jag är trött :(
Idag är en sån dag..... Känns som all världens bekymmer tynger ner min kropp och det gör ont..... Och till på köpet ska jag orka jobba hela dagen.....
Ska bli skönt att få vila ut om 5 dagar.....
Kommentarer
Postat av: Ann Catrine
Skickar en stor och varm kram!!
Postat av: Anonym
Det löser sig tillslut ska du se mitt <3
P o K
Postat av: FruViola
Allt för väl förstår jag...men hoppas att ditt samvete inte ska tyngas allt för mycket. Du är bra på det du gör, allt kan man inte göra för sina "små". Även om man skulle vilja. För det är så tvära kast...Se du fram emot lyckan om 5 dagar...Kram ( från en som "aldrig" har dåligt samvete, ont i magen och känner sig uppgiven,,,)Viola
Trackback