En sån dag....
Vaknade tidigt i morse och kände direkt att detta inte va nån bra dag.... Grubblet startade genast, typ sådant jag inte ens var medveten om att det var dags att grubbla på.... Således omöjligt att somna om.
Som vanligt är det grabbarna som upptar min hjärnverksamhet :/
Det är så jobbigt att veta att de inte är redo för vuxenlivet och att det är jag som måste hjälpa dem dit eftersom de har en pappa som bryr sig noll.... Gud vad det stressar mig. Tydligen har kära far och hans sambo tjatat på stora sonen om att ringa och söka jobb!!! Alltså, vet man inte om att ens son får ångest av att lyfta telefonluren?? Som knappt klarar att ringa kompisar..... Tänk om gubbf*n kunde ringa mig och kolla vad som händer i sonens liv gällande arbetsförmedling o.dyl. Men neeeej, varför besvära sig???
Nu har jag i alla fall fått tummarna ur och beställt en läkartid åt honom för att utreda hans arbetsfömåga, för tydligen räcker inte hans diagnos på högfungerande autism för försäkringskassan!!
Och i veckan börjar han på en kurs i samarbete med arbetsförmedlingen som är för unga vuxna med hans problematik. Är nån projektkurs..... Får väl se om det kan leda till nåt.
Jag känner mig själv något lugnare nu än i morse... Men det är ju för att jag tagit tag i några grejer..... Tän att det sitter så långt inne :(
Jobbigt att vara jag......
I morgon ska jag på föresläsning.... PÅ min enda stackars lediga dag :( Och det är obligatoriskt.... Först tänkte jag sjuka mig men kom sen på att det ju är ett ypperligt tillfälle att få klä upp sig en gnutta ;)
Ytterligare en obligatorisk föreläsning infaller på onsdag.....
Dessutom måste jag dra iväg en sväng med stora sonen för att kolla upp var hans kurs ska vara... Ett måste för att han ska gå dit... Han måste visas exakt var han ska för att det ska fungera.... Pust alltså.....
TJiNgELiNg
Som vanligt är det grabbarna som upptar min hjärnverksamhet :/
Det är så jobbigt att veta att de inte är redo för vuxenlivet och att det är jag som måste hjälpa dem dit eftersom de har en pappa som bryr sig noll.... Gud vad det stressar mig. Tydligen har kära far och hans sambo tjatat på stora sonen om att ringa och söka jobb!!! Alltså, vet man inte om att ens son får ångest av att lyfta telefonluren?? Som knappt klarar att ringa kompisar..... Tänk om gubbf*n kunde ringa mig och kolla vad som händer i sonens liv gällande arbetsförmedling o.dyl. Men neeeej, varför besvära sig???
Nu har jag i alla fall fått tummarna ur och beställt en läkartid åt honom för att utreda hans arbetsfömåga, för tydligen räcker inte hans diagnos på högfungerande autism för försäkringskassan!!
Och i veckan börjar han på en kurs i samarbete med arbetsförmedlingen som är för unga vuxna med hans problematik. Är nån projektkurs..... Får väl se om det kan leda till nåt.
Jag känner mig själv något lugnare nu än i morse... Men det är ju för att jag tagit tag i några grejer..... Tän att det sitter så långt inne :(
Jobbigt att vara jag......
I morgon ska jag på föresläsning.... PÅ min enda stackars lediga dag :( Och det är obligatoriskt.... Först tänkte jag sjuka mig men kom sen på att det ju är ett ypperligt tillfälle att få klä upp sig en gnutta ;)
Ytterligare en obligatorisk föreläsning infaller på onsdag.....
Dessutom måste jag dra iväg en sväng med stora sonen för att kolla upp var hans kurs ska vara... Ett måste för att han ska gå dit... Han måste visas exakt var han ska för att det ska fungera.... Pust alltså.....
TJiNgELiNg
Kommentarer
Trackback