~A mitt i livet~

Jädrans vad jag avskyr dessa morgnar...... Bara bråk och tråk.
Jag är trött på att vara skit värd...... Avskyr att vara tonårsmamma =(. Dottern har aldrig burit sig så illa åt mot mig som grabbarna gör och framförallt minstingen.... Jag är inte värd skiten under hans skor.
Varför är det så olika från barn till barn? De har ju fått samma uppfostran......
Vad är det för konstiga idéer som gör att man inte kan ha väska med till skolan???? Varför är det töntigt??? Att inga gympaskor duger för de är "fula"???? Va fan... Gympa är väl ingen modevisning..... Jag vägrar köpa 500 kronorsskor för att ha bara två gånger i veckan.......
Nä, då tar han foppatofflor =O. Är inte det töntigare?????
Känner mig bara så ledsen och misslyckad........ Oälskad???? (Jo, jag vet att det är frigörelse men det svider ändå.....)
Tack till sötisdottern som inte lät mig genomlida det på hennes tid =)

Vi har ett stort problem då det gäller lillkillens dyslexi..... Hans koncentrationssvårigheter. Det gör att han inte klarar av talböcker...... Jag vet hur han har det.... Folk kan tala sig varma om talböcker men jag skulle inte kunna lyssna mer än fem minuter förrän jag hade fått spola tillbaka. Då hade jag inte hört ett dugg vad de sagt. Exakt så är det för sonen. För att han ska få in det i skallen så måste jag läsa allt för honom med väldig inlevelse. Samtidigt måste jag titta på honom och se så han verkligen lyssnar..... Man ser det om han verkar frånvarande. Då hör han inte på. Hela vår familj lider av detta med koncentrationsproblem......
Så, hur gör man??? Jag har ju inga problem med att läsa så jag njuter ju av att läsa en god bok. Men har man då som sonen problem med att läsa också så finns ju dåligt med lösningar... jag kan ju inte vara där resten av hans liv =O. Han själv påstår att "Joho... jag kan visst läsa" , jaja då ;)
Detta sliter skitmycket på oss och jag har dåligt med lösningar......... Men vi kämpar på =)

Känner mig ledsen..... Deppig. Tror helt enkelt att allt är för mycket nu.... Blir snurrig av allt jag ska hålla reda på. Sen blir jag ledsen av att jag inte kan få lillkillen att förstå att jag vill hans bästa. Han vill inte vara annorlunda och absolut inte ha några som helst hjälpmedel för sin dyslexi. Därför försöker vi kämpa med hans läxor på egen hand.... Han ska framförallt komma ihåg dem. Men när jag frågar var hans kalender är så har han ingen aning.... Men han vet ju sina läxor säger han... har ju skrivit dem i böckerna. Fast i nästa andetag kan han ju inte stava till vad han har i läxa.... Ändå tycker han att han är jättebra på svenska =O. Han är om möjligt mer snurrig än mig och kommer inte ihåg någonting..... Han kan minsann inte gå på särskild undervisning... nä, han måste ju läsa den där boken som han gör på de vanliga lektionerna....... Det värsta av allt är att denna kille just nu är inne i värsta tonårsperioden... Fruktansvärt anti-mamma.... jag är bara pest och pina och allt jag säger är skit......
Jag får alltså just nu ingen reda i något och tror att detta gör mig sårbar........ Ni märker ju själv att jag mest bara skriver nonsens utan mening och innehåll...... Får absolut ingen reda i huvudet ens för att skriva om min vardag =O

Idag gick det bra hos psykologen..... Fick pratat en del om mig själv. Hur jag är och hur jag alltid ställer till det för mig. Hon sa att de kan remmitera mig till vuxenpsyk för utredning =). Hon tyckte nog att jag hade en del drag lika med sonen. En utredning på mig själv är min största önskan. Inte för att få en massa hjälp utan för min egen självkänsla. Jag har alltid känt mig så udda och oftast hatar jag mig själv och hur jag är. Så även om det tar år innan jag får komma till för en utredning så får jag i alla fall hjälp att ta mig dit =) Känns så skönt.....
När jag skulle hem och satt på stationen fick jag sällskap av sonen som slutat skolan..... Så vi kom just hem tillsammans... Nu lunch och kaffe och sedan jobb.

Uscha..... Blev en till stressig morgon. Bara för att ingen av grabbarna är samarbetsvillig. Idag vägrade jag fixa mackor till den lille och därmed sket han i att äta..... Inte mitt bekymmer. Men iväg i tid kom de =)

Stora killens problem börjar så smått visa sig nu.... Jag trodde i min enfald att han idag skulle gå själv till tåget. Två dagar har jag gått med och visat. Det är ju inte precis Stockholms central han ska till. Vi bor i en småstad med tre tågspår och det tåget han tar har ett sidospår så det går inte att ta fel. Men nä, han visste ju inte vilket han skulle ta. Så det var bara att snabbt dra på sig kläder och dra kapuschongen över rufset och följa med honom........ Han blir så osäker lilla killen =)
Han började också prata om vad han ska göra om tåget åker från honom.... Jag sa att du måste lära dig problemlösning... Vadå??? Det förstod han inte riktigt. Finns många grejer jag får lära honom framöver.

Nu är jag trött så det snurrar och har förbenat ont i mina ben idag...... Skit..... Känner att det onda är på väg tillbaka.....

Stora sonen började ju gymnasiet igår..... Han har fasat för detta och inte velat gå i den klassen. Hans egna ord var "CP-klass".... Alltså andra ungdomar med NPF- diagnoser.

Igår när han kom hem sa han inte jättemycket mer än att han tyckte att han var normalast =) Jag sa då att de andra kanske tycker de är normalast ;) Han ser ju inte själv sina konstigheter och vill absolut inte erkänna diagnosen. I alla fall så verkar det som om han gillar det skarpt nu =D. Jag blir sååå glad när han berättar och han har redan fått en ny kompis....... De serverar frukost varje dag utan kostnad och han berättade precis för mig att de kan minsann gå och ta dricka när de vill under dagen =)

Det var detta jag väntade på.... Att han själv skulle upptäcka att det inte är så konstigt. Klassen består av 15 elever tror jag...Allt som allt med både ettor, tvåor och treor...... Dottern var med honom igår och då berättade de att de kommer att ha ett nära samarbete med estetlärarna på skolan och det passar ju honom som hand i handsken med estetiska ämnen. Jag tror och hoppas att detta blir kanonbra.

Hahaha.... Denna evinnerliga pappersexercis. Fick idag besked från försäkringskassan om att jag får flerbarnstillägg för två barn =O. Men hallå..... Jag har ju skickat in alla papper om att alla tre fortfarande går i skolan. Ringer för att kolla upp det. Nä, då finns inte mellankillen med... Något litet fel har tydligen smugit sig in i vad jag skrivit. Men inte sjutton kan de meddela mig det.... Nä, allt för att de ska slippa betala ut pengar..... Grrrr.
Passade på att fråga om vårdbidraget också..... Nä, det syntes ingenting där om att jag sökt något sådant =O. Men det behöver inte betyda att något är fel säger tanten...... Handläggaren ska tydligen ringa mig..... Har två dygn på sig från nu..... Alltså arbetsdygn. Det var ju i februari eller mars jag skickade in ansökan om det.... Blir så trött.......

Hade igår ett långt samtal med dottern om framtidsdrömmar... Hon vill ju bli fotograf..... Och högst upp på önskelistan står en systemkamera. Jag sa då till henne att just nu är det sååå inne att fotografera och att minsta tolvåring får systemkameror i födelsepresent =O. Jag rådde henne att om hon vill bli en skicklig och bra fotograf så ska hon börja smått...... Försöka bli skicklig med sin digitalkamera först och främst...... Börja från grunden. Jag menar vem som helst med systemkamera och ett bildprogram kan ju idag göra fina bilder..... Jag vill att hon lär sig att ta bra bilder utan att redigera dem.... Först då är man en bra fotograf.
Det är inte alltid pengar som gör en bra på saker.... Visst förenklar det att kunna köpa den utrustning man vill ha men jag tror det är bättre att kämpa för det man vill.
I dagens läge vill ju alla ungdomar bara ha en massa som "alla" andra har..... Och de får det också =O. Pengar styr allt verkar det som. Jag vill lära henne att det är bättre att kämpa för det man vill ha.

Förresten så föder "fattigdom" kreativitet =) Vi har nästan aldrig råd att handla nya saker till hemmet..... Men de gånger jag velat ha något nytt så har jag funderat på vad som kunnat göras med det vi har och sen har maken förverkligat mina idéer... Gjorde ju ett köksbord av gamla plankor och ett gammalt bordsunderrede..... Samma sak är det med mat.... Jag har blivit expert på att se vilka smaker som passar samman och lagar supergoda rätter med sånt vi har hemma...... Ibland är jag riktigt glad att jag har det som jag har det för jag gillar att ha det personligt. Visst kan jag vilja ha möbler från IKEA men va fan... Det har ju alla =) Men inte jag ..... Hehe. Jag är likadan med kläder förresten.... Hämtar inspiration från tidningar och sen ändrar jag och syr om sådant jag redan har =) Det har jag gjort sen jag var tonåring......

Med detta vill jag inte att ni som verkligen har råd med grejer ska tro att jag påstår att ni inte är kreativa..... Jag vill bara ha sagt att det inte bara är skit att ha dåligt med pengar......

Under sommaren har jag ju funderat lite på min stora son..... Har han verkligen högfungerande autism???? Ja, så har tankegångarna gått.... Om jag kanske gjort något fel som kämpade för utredning...... Men häromdagen kom jag på att jag hade exakt samma tankegångar förra sommaren..... Det är nämligen så att när han är ledig och inte har några som helst krav på sig så fungerar han mer "normalt"...... Så det är ju inte konstigt att jag börjar fundera. Men tittar jag närmare på hans beteende så ser jag ju att det stämmer..... Han fungerar helt enkelt inte som andra.

Lillkillen sen då..... Ja, det ska bli spännande att se vad som händer i höst på den fronten. Det blev ju som sagt skit med ADHD-utredningan i våras. Men när sommarlovet börjat fick jag ju veta att skolpsykologen ifrågasatte utredningen. Så jag kan tänka att något kommer att hända i höst för vi har världens bästa kontaktperson i skolan... Hon kämpar som ett djur för att alla ska ha det bra i skolan..... Det var hon som hjälpte oss så mycket med stora sonen..... Hon kommer inte att ge sig =). Jag fattar bara inte hur människan orkar.... Hon har ju egen familj också. Men tack gode gud att hon finns =)

Sen gäller det bara att få alla lärare att fatta att han faktiskt har dyslexi och har rätt till en hel del hjälp.... På de flesta plan fungerar det något sånär tillfredsställande men där är några lärare som säger " jag har inte tid" =O. What.... Det är din skyldighet...... Tur att rektorn är på vår sida =)

Varför gör man sig till vän med någon i blogglandia och sen bara skiter i den????? Jag fattar inte det...... Hoppar in till ens bloggvänner och skriver en massa där...... Jag blir bara så ledsen. Trodde ju att det var en ny vän......
Men tji fick jag.

---

Ni som kommenterar här så gott som dagligen....
 Det är ingen av er =) I love you......

Efter många om och men kom jag till slut fram till vårdcentralen...... Hon kikade genom vad som stod om mig och jaha... Alla prover såg bra ut =O. Nu lägger jag ner...... Får leva med skiten. Hoppas på att jag en dag kollapsar =/. Då kanske jag får hjälp...... Nu orkar jag i alla fall inte mer.

Det ska bli skönt att prata lite med kuratorn idag för det är ett par saker med stora sonen som gör mig lite brydd just nu..... Blir faktiskt riktigt orolig för hans mående. Skriver nog av mig i låsta bloggen lite senare.......

Så var hypokondrikern i mig tillbaka....... Nu har jag visst fått en jättestor tumör i magen =O. Nej, inte på riktigt... Bara ett hjärnspöke (hoppas jag). Var iväg och handlade innan och fick ordentlig andnöd..... Till saken hör att det verkligen kändes som om något stort i magen tryckte upp mot lungorna och nu när jag precis ätit så sticker det och trycker i bröstet.... Ganska läskigt på min ära.... Får väl kolla upp det... Om jag inte glömmer ;)

Trött och sleten... Känner mig sur och ledsen idag. Vet inte varför egentligen...... Börjar fundera på om jag inte behöver en paus från bloggen... Just nu gör den bara mig ledsen. Väldigt få besök.... Ännu färre kommentarer..... Tråkiga inlägg. Och ja... Jag vet att det blir mindre trafik på bloggarna när det är sommar och varmt. Men jag kan ju se med egna ögon att andra har ganska mycket mer än jag..... Får ta mig en funderare på detta för det var meningen att bloggen skulle vara bra för mig men just nu är det tvärtom.....
Ikväll grillade vi på balkongen.... På min fina elgrill =) Det blev fläskfilé som vi åt sallad till..... Mmmm, vad gott det var =) Nu är nog kaffet färdigt.....
I morgon är det så dags för årliga cykelturen ut på landet till våra gamla grannar.... Det blir en heldag där och det ska bli så skönt. Det är riktigt på landet =)

Jag kom att tänka på att det är två år sen nu i sommar som jag slutade ta antideppressiva tabletter... Oj, vad tiden går fort. I över tio år levde jag med denna jäkla ångest...... Har under åren provat lite olika tabletter och visst har de hjälpt mig. Men när jag sen slutat med dem så kom ångesten tillbaka som ett ånglok efter ett par månader. Det gick så långt att jag fick hoppa av lärarhögskolan för att ångesten orkade inte åka tåg ;). Jag läste på om mediciner och begärde sen av en läkare att få en sort som anses ge väldigt mycket biverkningar men samtidigt anses effektiv. Jag tror att jag tog dessa i två år och bestämde sen att jag inte ville ta tabletter mer.... Jag trappade ner medicinen mycket långsamt för att slippa de värsta biverkningarna, som verkligen var hemska.... Gick som blixtar genom skallen. Men jag klarade det och i augusti är det som sagt två år sedan sista tabletten =) Ibland har jag känningar men det utvecklas aldrig till riktig ångest.... Att jag klarade av att genomgå förra årets alla helveten som hopade sig över mig utan att få ångest är väl bevis nog att jag är frisk. Att jag sen utvecklat en social fobi av ångesten är en petitess i sammanhanget för det jobbar jag med... Är ju tvungen..... Måste ju finnas för mina barn....
Visst hade det ultimata varit att få psykologhjälp när man mår dåligt i ångest men som vården ser ut idag är det inte prio ett... Man måste ligga på själv för att få hjälpen och har man ångest och social fobi ligger man inte på för att få hjälp till sig själv..... Många påstår att antidepressiva är beroendeframkallande men det kallar jag rent skitsnack.... Ja, man blir psykiskt beroende av dem.... det kräver mod att sluta men man får inga abstinensbesvär av det..... Man är således inte kemiskt beroende. Jag är i alla fall stolt över mig själv..... Jag tycker att jag själv gjort största jobbet genom att hänga på vårdcentralen för att få medicin... För att jag hängt på forum på nätet och därigenom fått information av folk som själv är mitt i skiten...... Jag är bra =)

Jaha... Då var man ledig ett par timmar igen då =). Hur ska jag slå ihjäl dem då??? Sitter här och är lite förbaskad på försäkringskassan.... Av flera anledningar. För det första har de lurat oss på flerbarnstillägg ett par månader. Jag missade att skicka in en lapp om fortsatt flerbarnstillägg men ringde och pratade med en där som sa att nej... Det är registrerat så det behövs ingen lapp. Detta var i februari..... I april ringer jag dit igen och undrar vad som blivit fel och då helt plötsligt måste jag skicka in lappen...... Sen har det tagit hur lång tid som helst för dem att fixa det. Till råga på allt får jag bara retroaktivt från april.... Trots att det skulle vara från februari. Fick lapp förra veckan om att det var ordnat men inte sjutton kommer pengarna.... Vi går ju på knäna här nu...... Samma sak med vårdnadsbidraget jag sökt.... Har inte ens fått besked på att de påbörjat utredningen... Bara att de mottagit ansökan som jag skickade i början av mars. Detta är nog försäkringskassan i ett nötskal. Om man är återbetalningsskyldig till dem ja då ska det gå undan..... Men om de ska betala ut något så kan det förhalas i alla evigheter. Tvi sjutton....

Nu vet jag ju inte om jag har rätt.... Men jag kom som vanligt på att jag glömmer mina förbaskade B-12 tabletter..... Det är säkert två år sedan jag tog dem regelbundet nu. Sökte på perniciös anemi och fick upp dessa symtom:

Om man har blodbrist kan man

• känna sig trött och orkeslös
  
• bli yr
  
• bli andfådd lättare
  
• få hjärtklappning
  
• få huvudvärk
  
• få öronsus.

Jahapp..... Nu är det ju så att det är exakt detta jag har och har haft ett bra tag..... Vidare finns några symtom som kan komma senare.....

Vid allvarlig B12-brist kan man få svårt att gå, minnesproblem, bli deprimerad och få försämrad syn.

Hur är det nu..... Jo, alla ovan har jag =O Nu vill det till skärpning. Har just fyllt på en dosett och ska verkligen ta varje dag....

Jag har verkligen funderat och tänkt idag..... Först är det ju detta med att inte alltid jaga nya äventyr eller nya saker. Jag kanske framstod som en perfekt människa i mina förra inlägg.... Men det är jag långt ifrån. Vi lever i ett samhälle där pengar och konsumtion betyder allt. Man ska ha det senaste och man ska ha ett stort umgänge med massor att göra. Jag kan visst gå ut en dag och handla kläder och känna mig glad och nöjd. Men jag ställer mig också frågan Varför??? Varför måste jag ha nya kläder när jag har allt jag behöver? Vad är det i handlandet som gör en så lycklig? Jag vill verkligen jobba bort detta..... Jag vill kunna vara tillfreds med vad jag har..... Man tittar runt i modebloggarna och blir så sugen på nytt....Men jag vill inte leva så.... Jag vill kunna leva i det lilla där saker inte betyder något..... Känna att jag duger som jag är..... Egentligen har jag en stor dröm. Låter säkert helt galet sjukt =O. Jag vill bo i en stuga mitt ute i ingenstans och vara så gott som självförsörjande..... Jag vill bli en liten gumma som lever som förr..... hehehe. Jag har aldrig påstått att jag är klok ;).
Efter att jag funderat på detta så rev jag fram en massa roliga böcker ur gömmorna.... Började med en meditationsbok och då vill jag så klart genast börja meditera =) Sen tittade jag i en kul bok om månmagi..... Detta ledde mina tankar vidare på mode =O. Idag har jag på mig en vid tunn svart volangklänning. När jag gick ut satte jag på mig en ljusrosa liten kofta och genast såg det ut som rena rama 50-talsklädseln..... Rev fram en gammal bok om klädhistoria och började kika i den.... Så mina vänner, nu har jag fått för mig att jag ska klä mig i 50-talskläder =). Sen vidare i bokhögen....hittade roliga inredningsböcker. Det var länge sen jag orkade bry mig om inredning men nu ska jag bannemej sätta lite fräs igen.....
Ja, som ni ser är det inget större fel på tankeverksamheten här idag.... Möjligtvis att den är något splittrad ;)