..........



Det var kanske inte så smart att börja lyssna på alla de låtarna.... Har så mycket tankar och funderingar just nu så det hjälper inte precis med sådan musik.... Blir så ledsen. Något svirrar i hjärnan på mig och lämnar mig inte ifred en sekund....


Tack för det...

Så slutade denna kvällen i en massa bråk...... Jag är så trött på det. Hur i helskotta ska jag få bukt med stora grabbens jäkla utbrott och hur ska jag få den lille att fatta att han ska låta storebror vara ifred?????

Ibland är jag så rädd...... Att de ska skada varandra....... Läskigt. Jag får en sån känsla av skräck när de börjar.

Känner mig som en usel mamma när det är så här..... Var för sig är de världens goaste killar men tillsammans funkar de inte.... Vad har jag då gjort för fel för att de skulle bli så här? Bråkar andra syskon lika mycket? Är det bara deras personkemi som inte stämmer eller är det deras funktionshinder som spelar in?

Känner mig bara ledsen nu.....=(

Känslor...


Egentligen borde jag kanske inte skriva detta men va fan... Jag är bara människa =/ Jag har just nu sjuka känslor i kroppen..... Ganska jobbiga sådana... Ja, jag är gift men ändå kan jag längta efter något annat. Just nu vill jag svepas med i en förälskelse =O Nä.... Jag har inte träffat någon och tänker inte göra det heller. Det är bara känslan.... En längtan efter att få svepas med i en underbar nyförälskelse =) Tänk er själv.......
Det går väl över igen.......


Friends......



Jag är tjatig och gnällig...... Men bloggen är ett utmärkt verktyg för mig att få ur mig tankar och funderingar..... Att få respons =) Så jag vill bara säga:

 Hjärtinnerligt tack för att ni finns älskade bloggvänner =)


Hmmmm....

 Jag tror det gått upp ett ljus...... Jag visste ju sedan tidigare att jag har en sorts generaliserat ångestsyndrom men har inte läst om det sen jag fick min panikångest för tio år sedan. Nu började jag läsa om det och kära tider =O Kan det vara det som ställer till det så för mig????? Hittade denna beskrivning av det och har strukit över det som inte stämmer på mig.....
Som ni ser stämmer det allra mesta.......  Fan vad sjukt......




Beskrivning
Det som är typiskt för GAD är att man har en ständig oro för stort sett allt. Detta resulterar i konstant ängslan som påverkar dennes hela liv och uppfattning av verkligheten bortom all rimlighet.

GAD debuterar oftast redan i tonåren eller början av vuxen livet. Drabbar egentligen ingen särskild grupp människor.

Den som lider av GAD svarar mindre på stressfaktorer och detta beror då på att kroppen är i fullt bredskapsläge redan samt de drabbade är medvetna om att denna konstanta oro är överdriven men har svårt att kontrollera och förhindra sina katastroftankarna.

Kraftig GAD, eller som oxå kallas psykotisk ångest är när detta ångest tillstånd är så kraftig att den tenderar mot psykos genom att tyngdpunkten ligger i overklighetskänlsor så som dissiassion. Även panikångest liknade attacker som sitter i längre än 30 min och upptill flera dagar. Där tyngdpunkten ligger på katastrofer och ångest.

Kroppsliga symptom
- Oron och ängslan förbrukar stora mängder energi och präglas ofta av :
- Överdriven rädsla och oro
- Kronisk berdskapsläge
- Huvudvärk
-
Sömnsvårigheter
- Irritabilitet
- Komcentrationsvårigheter
- Vanmakstkänsla
- Rastlöshet
-
Overklighetskänsla

Diagnos
De diagnostiska kraven i DSM-IR-TR framhålls grundragen är överdriven rädsla och oro inför ett antal olika händelser eller aktiviteter flertaget dagar under minst sex månader och svårigheter att kontrollera sin oro.

Minst tre av följande sex ångestsymtom ska finnas:
- Vara rastlös, uppskruvad och på helspänn
- Koncentrationsvårigheter eller blockeringar i tänkandet
- Irribilitet
- Muskelspändhet
-
Sömnstörningar (svårt att somna, täta uppvaknaden eller orolig och otillfredställd sömn)
- Vid GAD finns en ångest, som patient upplever som irrationell och inte förknippad med en verklig ångestframkallande situation, tex svår interpersonell konflikt, familjproblem, ekonomisk kris, sjukdom eller liknade. I dessa fall handlar ångestsymtomen om realångest, fysiologisk ångest. Uppfylles vissa förutsättningar kan diagnotiska förutsättningar kan diagnosera akut stressymtom eller maladaptiv stressyndrom bli aktuella.

ICD-10 liknar DSM-IV:s diagnostiska kriterier för GAD. Grundkriteriert är en period med minst sex månader av:
- Framträdande spändhet
- Benägenhet att bekymra och oro sig
- Benägenhet för farhågor och osäkerhet för vardagliga händelser och problem

Fysiska symtomen av oro/ångest, minst fyra symtom erfordras för GAD diagnos
- Automa symtom arousal
- Palpitationer eller hjärtklappning
- Svettningar
- Darrrar eller skälver
- Torr mun ( ej av medicinering)
- Andningssvårigheter
- Kvävningskänslor
- Smärtor eller obehag i bröstet
- Blodsvallningar
- Kalla kårar
- Domningar eller klåda
- Muskulär spänning
- Värk eller smärtor
- Rastlöshet och oförmåga att slappna av
- Klumpkänsla i halsen eller svårigheter att svälja

Psysiska symtom
- Yrsel
- Ostadighetskänslor
- Svimningskänslor
-
Overklighetsupplevlser, dissaission
-
Rädsla att förlora kontrollen över sig själv, bli tokig eller svimma
- Rädsla för att dö
- Känsla av psykisk spändhet, att vara på gränsen
- Överdrivna reaktioner på små överraskningar
- Koncentrationssvårigheter eller tanketomhet pga oro eller ångest
-
Svårigheter att falla i sömn pga oro eller ångest

Vid GAD är differentialdiagnoser vanliga som
Paniksyndrom, socialfobi, depressionsyndrom och posttraumatisk stress syndrom.


Lika samma....



Stora grabben satt precis här bredvid mig..... Han frågade om det verkligen var så kul att bara sitta och läsa bloggar ;) Jag förklarade att de flesta har jag "känt" i över ett år och att jag på ett sätt känner er..... Ni är mina kompisar =) Så förklarade jag för honom hur svårt jag tycker det är att prata och att det är så mycket lättare att skriva....
 Då sa han : "Precis som jag".......... Han bara tittade på mig. Det var som om det gick upp en talgdank..... Oj, fler än han är sådan =O Konstigt egentligen att han aldrig fattat att jag är sådan för jag har ju pratat om det förr.

Chock..... Lycka....







Herre gud....... Fick brev från försäkringskassan. Jag är i ett chocktillstånd och skakar. Jag får beviljat vårdbidrag för båda grabbarna =O. Det är hur mycket som helst....... Visserligen dras det skatt men det blir ändå en hel del. Ni anar inte hur mycket jag kommer att få på måndag..... retroaktivt från mars.
Tack gode gud.....

Obehag....



Tankar och funderingar så här på en onsdagskväll....

Är rädd att ångesten ska komma tillbaka..... Känns emellanåt som om jag håller på att dö och när jag får sådana känslor sätter det igång spiralen... Det är för mycket nu som sätter fart på tankarna.
Att jag får ett tryck över bröstet då jag promenerar..... Får knappt luft.
Att jag har ständiga små hjärtrusningar när jag sitter här i stillhet.....
Ont i ryggen mellan skulderbladen.......
Benen som bär sig konstigt åt.....
Att så gott som hela vänster sida av kroppen känns konstig.....
Ja, jag kan rabbla upp saker i all oändlighet som sätter igång oron.... Jag vill inte få ångest igen och jag jobbar på att ignorera alla tankar men det är svårt när hjärtat rusar som det gör....... Aja, ville bara säga det ;)


Ibland....



.....vill jag dö
På riktigt.....

Är det bara detta???
En ständig kamp
med ont och depp....

Inga vänner......
ensam.
ensam i tvåsamhet...

Men sen tänker jag på mina barn....
Blir alldeles iskall.
Hur ska de klara sig utan mig???
De är min mening med livet......
På något sätt finner jag tillfredställelse
i kampen för dem....

Den dag de inte behöver mig mer.....
Då försvinner jag.......
Då har jag gjort mitt.....

Lugn och ro i kropp och själ......

Krig....



.....har det varit mellan grabbarna ikväll...
Nu vet jag inte om jag orkar mer =(
Jag kräks på detta nu........

Jag mår väldigt illa av allt......
Trött in i märgen på skiten
och att jag får ta allt själv.......

Skiiiiit......


Jag är tydligen orättvis.....
Enligt den lille får den stora göra som han vill
och vice verca =/
Jag är en skitmamma........
allt blir fel =(






Döden dö....



I går kväll då jag gick och la mig trodde jag att jag skulle dö i natt =O
Jo, det är sant......
Så fort jag får en ny känsla i kroppen så inbillar hjärnan sig att "Nu.... Denna gången är det hjärtat". Detta är ångestens ansikte...... Jag får nog leva i evighet med det..... Jag är bara så glad att det numera bara yttrar sig som en oro och att jag ändå kan somna.... Förr om åren fick jag alltid stora attacker när jag skulle sova.
Jag var ju oerhört trött igår.... Det var så det sökte mig. Kändes mycket obehagligt. Till saken hör att jag ibland inte kan låta bli att läsa om hur kvinnliga hjärtinfarkter yttrar sig och det har jag då fått reda på att en oerhörd trötthet kan vara just det =O. Så klart fick jag då också känningar i vänster arm och det vet ju alla att det är ett tecken ;) Fast jag har också lärt mig att varje gång jag blir orolig så sätter det sig just i vänster arm som domningar och smärta......
Nåväl.... Jag brukar oftast låta bli att läsa om hjärtinfarkter just för att det är min svaga punkt =)

Gissa om det kändes gott att vakna i morse...... Jaaaa, jag lever =)


Extra länge...

Hemma en vända nu innan jobb.... Blev ett extra möte idag på habiliteringen. Fick träffa arbetsterapeuten för en intervju om hur sonen är med överkänslighet inom olika områden. Ska kanske få prova ett bolltäcke och en timstock.
Psykologen tyckte jag såg pigg och fräsch ut idag =) Hehe... känns inte så. Det blev ett bra samtal idag i alla fall..... Vi kom fram till att jag måste tillåta mig att sitta vid datorn utan att få dåligt samvete. Hon sa att många människor har ett fritidsintresse som de låter ta tid..... Därför ska jag kunna ägna mig åt bloggen som mitt fritidsintresse eftersom jag inget annat har...... Hon sa också att med allt jag har runt mig så är det skitbra att jag inte redan gått in i väggen =) Att jag har som jobb med typ samma som jag har hemma gör att jag lever med funktionshinder i stort dett dygnet runt........ Hon sa att många med bara mitt jobb skulle ha gått i väggen men jag har det hemma också.... allt jag ska styra och ställa för att få vardagen att funka...... Inte konstigt att jag stressar inuti mig. Att hjärnan känns överkokt =O. Jag lovade i alla fall att jag skulle försöka tillåta mig att ha min egentid ibland utan dåligt samvete =). Jag lovade också att jag ska ta kontakt med vårdcentralen för kontroll av mitt B-12 förråd och ev. börja med injektioner var tredje månad istället för tabletter som jag ju glömmer..... Ett datum skriver jag ju upp och kommer ihåg att gå iväg för min spruta. Så det är en lösning ju =) Perniciös anemi kan ju sätta sig på nervsystemet och drabbar oftast fötter och ben först... det kan även sätta sig som stresskänslighet och glömska. Tänk om det är så enkelt.... Att alla mina kroppsliga bekymmer beror på min glömska =) Denna lösningen på problemet med min medicin hade jag inte kommit på om jag inte hade pratat om det... Jag kom själv på det men genom att prata med henne......
Jag lånade förresten en bok på habiliteringen idag.... hann läsa ett par sidor på tåget och hu... började nästan gråta. En annan som beskriver exakt hur jag har/har haft det med stora sonen...... Känns konstigt och skönt att läsa sådant. Det var små beteenden som hennes son hade som även min son har... Boken heter: "En lycklig mammas dagbok" och är skriven av Marina Holm. Det är en bok hon skrivit om sitt liv med en autistisk son. Nu vill jag bara att det ska bli kväll så jag kan läsa mer......

Oj, vad långt detta blev =) hehe...... Nu ska jag ha kaffe....


..............



Jag känner att jag är inne i en riktig down-period just nu....... Jag har väldiga problem med magen. Det svider och det suger och emellanåt gör det ordentligt ont...... Jag bara äter och äter för att försöka få bort det onda men då får jag en annan slags ont när maten går genom tarmarna..... Detta leder till att jag känner mig fet och drar ner mig ännu mer. Sen har jag förbaskat ont i kroppen nu..... Benen värker hela tiden och det är svårt att gå.... Armarna är kraftlösa och bara att bära en handväska på armen i tre minuter gör ont.... Musklerna strejkar... igår hade jag dessutom förbenat ont i ryggen. Sen tillkommer ju allt runt barnen som gör att jag blir alldeles uppstressad och till sist jobb där man ska vara alert och kul.....
Jag skulle behöva en sömnsemester.....



Back home....



För en gångs skull gick det ganska bra hos tandläkaren......
Stora sonen har under ett par års tid vägrat gapa hos tandläkaren... det i kombination med att han förmodligen borstar ganska dåligt har gjort en hel del stora hål i hans tänder..... Så igår kom tandvärken på besök. Det gjorde så ont att han som inte kan svälja tabletter faktiskt svalde ibumetin =O.
Således var tandläkarbesöket idag en akuttid...... Som vanligt knep han ihop munnen stenhårt men under hot med att behöva gå hem och fortsätta ha ont gapade han till sist =). Så nu är det gjort......
Bara himla trist att det behövt gå så långt. I april skickades remiss till specialisttandvård i Lund och än har vi inte fått tid. Så idag ska tandläkaren ringa och skynda på det...... I Lund är de fantastiskt duktiga på att ta hand om rädda barn =)

Kanske sitter ni där och undrar över att en sextonåring är på detta vis? Ja.... det är en annan del av hans högfungerande autism och hans sätt att fungera...... När han ligger där i stolen och kniper ihop läpparna ser man att han är i en helt annan värld... Han går helt in i sig själv och varken ser eller hör....... Det är så jobbigt som mamma att se. Ni kanske även undrar över hans tandborstning.... Han låser in sig på toaletten så jag har ingen koll alls på vad och hur han gör. Sen avskyr han tandkräm (som sin mamma).... ni anar inte hur många olika tandkrämer vi provat innan vi hittade en som funkar någotsånär. Men jag tror att han bara tar en millimeter tandkräm....... Jag avskyr också tandkräm.... fy fasiken för mintsmaken =O Jag kräks av det...... Har hittat dentosal på apoteket som duger... Lite mintsmak men mest salt och den skummar inte i munnen tack och lov =)


Hehe... När jag läser igenom vad jag skrivit så slår det mig hur lik han är mig.... Jag kunde inte ta tabletter förrän jag var sjutton och då gjorde jag det också för att jag var tvungen. Jag fick tabletter mot acne och de ´var skitäckliga att ta krossade.....
Och så var det detta med tandkrämen...... Finns massor av grejer som sonen har efter mig. Förutom tandläkaren =) Det har jag aldrig haft problem med..... eller jo, jag hade jättesprutskräck som barn så jag lagade alltid utan bedövning =)


Jaha... Var det någon som orkade sig genom denna följetong???


Jaja...



Det var den adaptorn det.... Undrar om det går att laga den en gång till..... Snacka om att vi behöver det där vårdnadsbidraget.... Två killar som fördärvar allt. Den stora som gör det när han får sina utbrott och den lilla som gör det totalt omedvetet... Bara pillar och vips är något sönder igen.
Ni anar inte vad frustrerande det är...... Jag har alltid sagt att saker är värdsliga ting som kan ersättas.... Att människorna är viktigast. Men just nu är det jobbigt med ett trasigt hem som det inte finns pengar nog att ersätta sakerna i........
Så...... Ikväll blir det inte så mycket mer dator för snart är batteriet nog slut.

OBS. Jag vill poängtera att ingen av grabbarna kan hjälpa att det är som det är... Det ingår i deras problematik som vi jobbar hårt med.... Men det tar sin lilla tid.....


En sådan dag...





Just nu idag vill jag inte finnas.....
Det är en sådan dag då det bara gör ont.....
Benen och armarna blir bara värre
och magen värker som satan.....
Nu börjar jag få huvudvärk med....
Och trööött.
 Sorry för gnället men jag hatar det.





Världens bästa Ann....



Du
är världens finaste och snällaste =)


Läget...




Han är inte hemma än och jag har fortfarande inte fått tag i honom..... Ringde polisen och de sa såklart att jag skulle avvakta lite till så jag letade upp namnet på skolans rektor och sökte hennes nummer på eniro. Sen ringde jag henne och av en händelse råkade hon ha klasslistan hemma =) Jag fick numret till flera av klasskamraterna..... Den han skulle hem till är det ingen som svarar hos. Jag ringde och pratade med en annan kompis och han trodde att han skulle med den här andra killen hem. Så jag fortsätter ringa...... Jag har även sökt denna på eniro och fick då fram ett mobilnummer men inte heller där svarar de. Jag kommer att fortsätta att ringa =)

Jättetack till Gabbi.......
Du anar inte vad ditt samtal betydde =)
Tusen tack.....Kram

Och tack till er andra också för att ni bryr er om =)



Snart ett år.....



Oj, vad tiden går fort..... Kom att tänka på all skit vi hade förra året. Då är bloggen kanonbra att ha =) Jag gick tillbaka till förra hösten för att kolla lite.... Shit vilken ångest jag levde med då =O.
I alla fall så var det den 8 oktober som jag fick det glädjande beskedet om lägenheten....... Snart ett helt år. När jag läser vad jag skrivit då så blir det så verkligt och levande för mig.... Tänk så lätt det är att glömma. Men jag vill ju inte glömma.... Då hamnar jag bara i skiten igen ju. Åh, vad bloggen är bra =)
Måste tacka alla mina bloggvänner som fanns för mig under den tiden... Ni anar inte hur mycket ni betydde för mig.... TACK =)



Är jag konstig????



Den där utmaningen som går i bloggarna nu fick mig att fundera... den där som man ska svara på b.l.a. hur man gör på kalas.... Plockar undan eller sitter......
När jag har läst runt i andra bloggar vad folk svarat så är tydligen alla plocka undan typer...... Alla utom jag =O. Jag har alltid undrat varför jag är sådan... jag kan sitta på kalas och se alla kvinnor ( ja, bara kvinnor) plocka och diska..... Men jag bara sitter och efter en stund känner jag mig riktigt dum....... Kan undra varför jag är så.
När vi har kalas vill jag inte att det diskas förrän gästerna gått hem.... Gör väl inget om skiten står på diskbänken???

Detta är bara en sak som gör mig förundrad över mig själv..... Kanske det finns en anledning till att jag inte har några vänner.... jag är inte som andra =O. Det gör att jag har svårt att koppla av i människors sällskap.... För att jag inte är som de. Nä..... Jag är inte alls som en kvinna ska vara......




Tidigare inlägg Nyare inlägg